Haram skal vedta plan som skal verne kystlynghei og den truga hubroen
Planutvalet i Haram skal 8. september sluttbehandle kommunens første kommunedelplan for naturmangfald. Planen skal styre korleis kommunen tek vare på sårbar natur som kystlynghei, slåttemark og leveområda til den sterkt truga hubroen når nye areal skal byggjast ut.
Planutvalet i Haram skal 8. september sluttbehandle kommunedelplan for naturmangfald, før kommunestyret etter planen vedtek han 17. september. Dette er kommunens første plan i sitt slag, og skal gje kunnskapsgrunnlag og retning for korleis naturmangfald skal takast omsyn til i arealforvaltninga og i revisjonen av kommuneplanens arealdel.
Utbygging er den største trusselen
Planen slår fast at arealendringar som følgje av utbygging er den viktigaste årsaka til tap av naturmangfald, og at dei viktigaste grepa derfor må takast gjennom kommuneplanens arealdel, reguleringsplanar og dispensasjonssaker. Planen peikar også på spreiing av framande artar og manglande skjøtsel av kulturbetinga naturtypar som kystlynghei og slåttemark som viktige truslar, og legg opp til at kommunen skal informere grunneigarar om tilskotsordningar for skjøtsel.
Blant artane kommunen har eit særleg ansvar for å ta vare på, er elvemusling, irsk kystmyrklegg, kystblåstjerne, purpurmarihand og vill laks og sjøaure. I høyringsrunden peika Statsforvaltaren i Møre og Romsdal særleg på kystlynghei som ein internasjonalt viktig naturtype, og på at Haram har fleire kjende leveområde for hubro, ein sterkt truga uglefugl.
Sju høyringsinnspel ga små justeringar
Planforslaget var på høyring frå juni til august, og det kom inn sju merknader – tre frå statlege og regionale styresmakter, to frå miljøorganisasjonar, ein frå kommunens eige viltnemnd og ein frå Ålesund kommune. Innspela førte til mindre justeringar, blant anna er det lagt til eigen tekst om hubro og om restaurering av natur, og eit nytt punkt om at arealforvaltninga skal arbeide for å redusere belastninga på leveområda til raudlista artar. Fugleorganisasjonen BirdLife Møre og Romsdal var mest kritisk, og meinte planen manglar konkrete mål og tiltak, og burde ha kome før kommuneplanens samfunnsdel i staden for etter.
Kommunen har fått 400 000 kroner i tilskot frå Miljødirektoratet til arbeidet, og har 300 000 kroner igjen som skal brukast til nye kartleggingar av naturtypar der kunnskapen i dag manglar eller er utdatert. Kommunedirektøren tilrår at planen blir godkjent slik han no ligg føre.